Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från 1909 till 1929.
ÅR 1909 UTKÄMPADE DEN
SVEN-u ska arbetarerörel sen den största strid
den någonsin utkämpat. Stridens utgång
dels ökade det missnöje, som redan
före-fanns bland de organiserade, dels
framkallade den nytt sådant bland arbetare, som
icke förut varit anfäktade av kii.tterska
tankar. Att storstrejkens utgång hade ett
avgörande inflytande på bildandet av Sverges
Arbetares Centralorganisation torde vara
obestridligt. Icke så, att den
syndikalistiska organisationen ieke likväl skulle lia
kommit till stånd, men säkerligen hade det
dröjt ännu en del år om icke storkonflikten
av 1909 utbrutit.
Tjugo år efter storstrejken 1909, den som
gav impulsen till S. A. C :s bildande, hade
S. A. C. ställts inför upplösningsfrågan av
en ledning, som identifierade sin egen
trötthet med medlemmarnas önskningar oeh
därigenom ådagalade, att den full ständigt
saknade förmågan att hålla sig i kontakt med
rörelsen oeh förstå dess vilja. När S. A.
C :s kongress i juni med 111 röster emot
sammanslagning oeh inga för fällde sin dom
över de i vissa avseenden skamliga
machi-nationer, som föregått frågans behandling
på kongressen, demonstrerade den
emellertid sin vilja till fortsatt liv oeh fortsatt
kamp för de idéer den förfäktat, för
syn-dikalismen.
Som skäl. för ett uppgivande av S. A. C.
som självständig organisation framförde
sammanslagningens förespråkare, att det
numera icke fanns någon sådan skillnad
mellan S. A. C. och Landsorganisationen
som kunde motivera upprätthållandet av en
självständig syndikalistisk organisation.
Egentligen är det tillräckligt att ställa ett
enda spörsmål för att omedelbart
vederlägga detta tal: Är icke syndikctUsmen en emot
socialdemokratien i väsentliga punkter
stridande sevmh äl Isåsk adning f
Skulle man häremot invända, att
Landsorganisationen icke är detsamma som soci-
aldemokratien, så kan denna invändning
visserligen anses vara formellt befogad, men
det förändrar icke det faktiska
förhållandet, att Landsorganisationen ideologiskt är
ett fackligt annex till Socialdemokratiska
partiet och i allt väsentligt
socialdemokratiskt inriktat.
I ett litet arbete om storstrejken 1909
skrev undertecknad bland annat: den
socialdemokratiska politikens inflytande på
arbetarerörelsen i sm helhet och
fackföremngs-r öra Isan i synnerhet var det, som skapade
ett nödvändigt nederlag.
Samma socialdemokratiens
kälkborgcrlji-ga mentalitet, som skapade nederlaget 1909,
vilar tungt över den reformistiska
fackföreningsrörelsen ännu i dag, tjugo år efteråt.
Den anda, som avspeglades i
Sekretariatets storstrejksproklamation 1909, da. det
sade sig hava hoppats ”att vi på grund av
den bedrivna fredspolitihen skulle vara
befriade från ytterligare lockout förklaringar
en tid framåt”, går igen i våra dagars
mon-distiska boleri med kapitalisterna. Det är
fred man i första hand är inriktad på, icke
kamp. Fred med de kapitalistiska
utsugar-na, icke strid för socialismens
förverkligande. Och de som vilja strid stämplas som
fackföreningsrörelsens sabotörer och
arbetareklassens fiender. Därför är det
organiserade strejkbryteriet fortfarande en
legaliserad reformistisk ”kampform”. Därför
mobiliseras såväl faekorganisationer som
parti, när arbetare äro nog fräcka att
angripa sådana heliga samhällsinstitutioner,
som nÖdhjälpsarbetet och
Arbetslöshetskom-missionen, vilka kommit till stånd med såväl
den fackliga som den politiska
arbetarebyråkratiens välsignelse. Därför kastas
radikala arbetare, som kräva klasskamp i
stället för mondistiska fredsdrömmerier, ut ur
de reformistiska organisationerna i dessa
dagar. Och för att icke socialdemokratiens
hegemoni över den reformistiska
fackföreningsrörelsen skall råka i fara utesluter man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
