Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gott som fullständigt lamslå postväsendet.
Samma förhållande vid tullen. En
därstädes tillämpad noggrannhet har möjlighet
att särskilt vid gränserna försena tåg och
båtar. Den som under kristiden t. ex. reste
från Köpenhamn till Malmö, vet vilket
virr-varr och vilka förseningar den då
noggranna tullvisitationon förorsakade därstädes.
Järnvägsmännen, liksom personalen vid
telefon och telegraf hava även stora
kamp-möjligheter med tillhjälp av obstruktion. En
obstruktion på dessa områden, allmänt oeh
energiskt skött, har förmågan att tillföra
arbetarna seger.
LABEL.
Label-vapnet är, kan man säga,
bojkottens motsats. Medan man genom bojkotten
riktar en maning till arbetarnas solidaritets
känsla att inte köpa de varor, mot vilka
bojkotten är riktad, är det La b el-vapnets
uppgift att peka på vissa varor, vilka
kunderna manas till att köpa.
Label är ett organisationsmärke. Det
åsättes de varor, som. äro tillverkade av
organiserade arbetare och under
organisations-massiga förhållanden.
Dessa varor, försedda med label-märke,
uppmanas arbetarna att vid behov i främsta
rummet köpa. Och om denna uppmaning
följes, betyder detta oändligt mycket, ty
arbetarna köpa de flesta varorna. Inte
därför att de äro rikast utan därför att de äro
de flesta kunderna. Varje arbetares små
inköp bli tillsammans väldiga varumängder.
På delta område kampa således
arbetarna som kunder, förbrukare av varor. Label
ar säkerligen av stor betydelse, om
arbetarna överallt, när varor köpas, först såge
efter om label-märket funnes, innan köp
avslutades. Fanns inte detta, gjordes ingen
affär. Genom arbetarnas massor tvingas
därigenom arbetsköparna att begära, att
la-belmärken åsättas varorna, men för att-
erhålla sådana, måste organisationens och
arbetarnas krav beviljas.
Label-märket har förut lancerats av de
franska syndikalisterna. Det har även
begagnats inom en del yrken i Frankrike. Det
torde dock vara Förenta Staterna, som är
det land, där det mest tillämpats.
Besynnerligt nog är det den reformistiska
organisationen dä.ratades, American Federation of
Labour, som mest gjort sig till tolk för detta
vapen.
BEGISTER.
Register kan kort och gott betecknas som
ett medel för kontroll på arbetsplatserna,
både vad det gäller löner oeh
arbetsförhållandena i övrigt samt förmedling av
arbets-kraften. Det var om dessa prablem det
diskuterades, när S. A. C. först förde fram
tanken på register soiii ett arbetarklassens
kampva pon.
Idén om registret tog först fast form här
i Sverge i oeh med den konferens, som de
syndikalistiskt organiserade
anläggningsar-betarna höllo i Gävle år 1913. T ett
uttalande, som denna konferens gjorde, säges
därom bl. a.:
”Som medel för avskaffandet av den
rådande konkurrensen, som alltjämt gör sig
gällande och är en frukt av kontrakt- och
entreprenadsystemet, böra de olika L. S.,
efter den av konferensen uppställda
grundprislistan, vid varje anläggning
(arbetsplats) söka upprätta ett register
(statistik-råd) vars uppgift bör vara att
omhänder-hava arbetets antagande och fördelning
efter syndikalistiska principer, så att ej den
ene arbetaren, som nu är fallet,
underbjuder den andres priser.”
Detta uttalande är inte särdeles utformat,
men det var ju de första stapplande stegen,
och all början är som bekant svår. Men det
var dock ett ord i rätt tid, ett medel, med
vars hjälp det var möjligt att förhindra de
vidriga arbetsförhållanden, som då i många
fall gjorde sig gällande inom denna bransch.
På anläggen rådde en ohygglig
konkurrens. När ett arbete skulle utföras, en
tunnel sprängas eller en skärning påbörjas,
underbjödo lagen och basarna varandra i
priser vid inläggandet av anbuden. Detta
medförde helt naturligt att lönerna
pressades ned troi/S att arbetsintensiteten steg
ohejdat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
