Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den rumänska blodsregimen.
Av Viklor Brand.
De blodiga händelser, som ky-
ligen inträffade i ett av de rumänska
gruvdistrikten, äro ett nytt bevis för att
arbetarna ej ha mycket att vinna genom att
blott störta regeringar oeh ersätta dem med
andra regeringar. Ty en regering mastc i
försia hand tillvarataga den kapitalistiska
klassens intressen. Det är ju detta som skett
vid gruvorna i Siebenburgen. Den radikala
bonderegeringen och dess underordnade
myndigheter måste bruka militära maktmedel mot
de strejkande arbetarna för att skydda
gruv-b aro nernas p rofiti ntrossen.
Den politiska regimförändringen som i
slutet av förra året inträffade i Rumänien är
mycket intressant och vi skola därför något
utförligt uppehålla oss vid densamma.
Rumänien tillhör ju dessa tater, vilka gingo
segrande ur världskriget och erhöll som
krigsbyte nya väldiga landområden, så att
härskarklassen i. dag gärna talar om
Stor-Rumä-nien. Denna imperialistiska seger berusade
borgarklassen och storbönderna till den
grad, att man ej längre kände någon gräns
för reaktionär framfart mot arbetarna och
de fattiga bondemassorna.
Efter kriget hade en revolutionär rörelse
börjat uppblomstra oeh fått en allt större
utbredning bland industri- och
jordbruksproletariatet. Det dröjde dock ej länge
förrän makthavarna började att frukta för en
social resning bland de förtryckta och
ekonomiskt utpinade massorna och ansåg det
därför rådligast att ingripa med järnhand
mot den revolutionära rörelsen och doss
anhängare. Hundratals av arbetare, bönder
och student-er kastades i fängelse,
misshandlades, torterades och dömdes slutligen till
långvariga fängelsestraff.
För att lyckas i denna förintelse av den
revolutionära arbetarrörelsen, använde sig
regeringen oeh myndigheterna av lejda
provokatörer, vilka nästlade in sig bland ar-
betarna, och i enstaka fall lyckades de att
vinna en del för obetänksamma handlingar.
När myndigheterna hade nått så långt i sin
provokatoriska verksamhet, att de kunde
göra gällande, att revolutionärerna planerat
attentat mot parlamentet,
regeringsmedlemmarna, lät regeringen upplösa alla
organisationer, vilka upprätthöllo förbindelse med
Moskva. Många av de ledande
personligheterna ställdes inför domstol och dömdes för
förberedelse ill högförräderi. Sedan följde
förräderiproeesserna. slag i slag mot
revolutionära, arbetare. Siguranzan, den
beryktade politiska polisen, sörjde för att
domstolarna hade fullt upp med arbete.
På grund av Bessara bions annektering och
motstättnmgarna moll an de borgerliga
partierna, vilka allvarligt hotade den inre
sammanhållningen, proklamerades
belägringstillstånd. Genom denna drakoniska åtgärd
var det möjligt för regeringen att använda
sig av de strängaste åtgärder for att
undertrycka opinionsrörelsen. Efter det man
undertryckt den revolutionära
arbetarerörelsen, började det radikala bondepartiet att
draga i härnad mot don regim, som den
hatade regeringen Bratianu förkroppsligade.
Den socialdemokratiska, rörelsen hade pä
grund av sin nästan borgerliga karaktär för
lorat massornas förtroende, och därför
lyckades det för det radikala bondeförbundefc
att vinna arbetarna och de fattiga
bönderna, vilka icke önskade något högre än att
få gå till kamp mot reaktionen. Denna
stämning förstodo de slipade
bondcpoliti-kema att utnyttja till sin oeh partiets favör.
Emedan de ekonomiska och politiska
förhållandena utvecklat sig på ett sådant sätt,
att massorna utsvettades oeh förtrycktes
allt hänsynslösare, kundo bondepartiets
agitatorer oeh ledare ständigt framhålla för
arbetarna oeh bönderna, att endast genom
cn regimförändring efter bondepartiets eko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
