Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Be socialdemokratiska partierna i alla
länder äro samtliga medlemmar av den
reformistiska intemationalen. De
underteckna alltså alla samma huvudprinciper,
samma stadgar, samma internationella regler.
Denna internationals centrala organ
offentliggör deras manifest, deras upprop, deras
meddelandan. Varför skulle då — så säga
med rätta franska socialistiska ledare som
Renaudcl, PauUBoncour oeh andra — den
eller den sektionen av den socialistiska
in-ternationalen gå in for en koalition med de
borgerliga partierna, medan andra för
beständigt eller tillfälligt 3kulle avhålla sig
från sådan koalition? Varigenom skiljer
sig den franska socialdemokratien — så
säger man vidare — som också är
internationell, ifrån den tyska, belgiska eller danska
socialismen, som också är internationell?
Det är mycket som talar för detta sätt att
tänka, och utan tvivel kommer det att göra
sig gällande överallt, där
socialdemokraterna i ett land ännu icke nått tillräckligt
röstetal för att ensam taga regeringsmakten i
händerna.
Så långt det här galler ett argument för
det fullständiga eller delvisa övertagandet
av den politiska makten genom ett
socialistiskt parti intresserar det oss föga. Vi veta
alt de socialisti&ka partierna därmed gräva
sin egen grav. Så snart den internationella
socialdemokratien inom ramen av 4et
borgerliga samhället övertager uppgiften att
härska och regera, varvid den naturligtvis
lämnar de nuvarande kapitalistiska
krafterna oantastade, dömer den sig själv att dö
så snart den lämnat bevis för sin oduglighet,
eller att likvideras genom en sträng
uppgörelse från proletariatets sida.
Men det av oss anförda argumentet har
betydelse i annat avseende, och vi skola
därför skänka det en smula
uppmärksamhet. Varje international — vilken det än
må vara — måste nämligen, för att kunna
uppträda aktivt och vara slagfärdig —
komma dithän, att denna internationals
nationella sektioner finna en gemensam
linje ieke bara i de stora principerna utan
även i de viktigaste taktiska och
organisatoriska frågorna.
Den internationella socialdemokratien blir
mer och mer en makt därför att dess
nationella sektioner börja att foga sig i och
anpassa sig till en sådan linje.
Att denna makt verkar ödesdigert, skola
vi här icke befatta oss med. Vad vi måste
beakta är, att socialdemokraterna i alla
länder efter en period av försök och praktisk
erfarenhet, överallt likna varandra i sin
hållning. Genom detta utarbetande av en
bestämd linje utkristalliserar sig en enhetlig
parti ideologi, och de motsättningar som på
grund av olika temperament för ef öllo vara
så starka och djupa, förklekna mer och mer
till förmån för en allmängiltig taktik under
bibehållandet av alla historiska
tempera-mentsolikheter. Genom att taktiken blir
allmängiltig blir organisationen starkare
och därför också slagkraftigare.
Samma process till en samling på en
gemensam linje fullbordas också på det
fackliga området. Trots alla olikheter som
förefinnas mellan de olika folkens anlag
—-och sådana komma det alltid att finnas —
har det internationella
fackföreningsförbun-det mer och mer varit i stånd att i sitt
sköte förena fackorganisationerna i alla
länder till en gemensam taktik. Även den
franska Confédération Generale du Travail,
vilken före kriget var den reformistiska
fackföreningsrörelsens sorgebarn, har numera
bekvämat sig till att sluta upp i den
allmänna fronten.
Varför skola ieke också vi syndikalister
försöka att lösa detta problem för vår
Internationella Arbetarassociation? Vi böra
icke sluta ögonen för att trots alla de
nationella 9’ektionerna ansluta sig till I. A. A:s
principer, det består allvarliga olikheter
mellan sektionerna beträffande taktik och
kampmetoder.
Våra kamrater i FORA (Argentina)
betrakta de fackliga striderna och
organisationsfrågorna med helt andra ögon än den
franska C. G. T. S. R. Frågan om
sextim-marsdagen blir betraktad från helt andra
synpunkter av den svenska S. A. C. an av
den tyska F. A. U. D. Beträffande den
an-timilitaristiska taktiken, kampen mot
bol-sjevismen, förhållandet till de politiska par-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
