Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och därmed upphör arbetet att vara ett hinder för
individens utveckling, begåvad som han är med förnuft och
en sällskaplig drift.
8-timmarsdagen är icke, som man sagt, en matematisk
formel», som föreskriver en oföränderlig regel. Den bör
endast användas som bas i diskussionen. Därför ock
benämningen normalarbetsdag. Vissa yrken tåla icke en
träng reglementering.* Utgångspunkten är given. Ett
ihållande arbete absorberar och förstör arbetaren;
arbetaren är då icke mer en människa i ordets nobla mening.
Det är från denna synpunkt som arbetarkongresser och
arbetarmöten i alla land upptagit den stora frågan om
arbetstidens begränsning.
Dess historia är intressant.
Praktiskt har rörelsen för 8-timmarsdagen utgätt trån
Amerika och historiskt från England, dä England befann
sig i den period, som trade-unionismens historiker kalla
dett revolutionära perioden.
Idén om en 8-timmars arbetsdag lancerades av
Nationalföreningen för arbetsskydd, som grundades 1829 av
sekreteraren i spinneriarbetarnas fackföreningsförbund,
Do-herty, samt av Samfundet för nationell pånyttfödelse, vars
stiftare var Owen. Den drivande kraften var
bomullsarbetaren Fielden, medlem av parlamentet, men idén hade
* Bland gruvarbetarna diskuteras om en arbetsdag olika för
arbete ovan jord och under jord. Sa ha vissa L. S. förordat
6-tim-marsdag för allt underjordsarbete och 8-tinimarsdag för arbete ovan
jord. Gruvarbetarnas industriella konferens t Ludvika 1917
underströk ocksa 8- och 6- timmars arbetsdag. (Se Protokoll förda vid
industriella konferenser med L. S., tillhörande S. A. C., örebro, 191S).
— Inom Jordbruksnäringen, vars arbete i skog och. pä äker växlar
med den ljusa och den mörka årstiden och där skördarnas
inbärgande är sä beroende av ■bärgningsvädret», ställer sig
normalarbets-dagsfragan helt annorlunda än inom fabriks- och värkstadsindustrin.
Så även inom en del av de s. k. säsongyrkena, exempelvis för
mäleri-arbetarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
