Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som kampmedel första gången vid samma kongress,
varest sabotagen desslikes diskulerades första gången,
nämligen i Toulouse 1897. Strax före denna kongress
hade typografsyndikatet i Paris begagnat bojkott
mot ett par Paristidningar le Rappel och le Siécle
i den dubbla avsikten att försvara sina intressen och
avråda arbetare i allmänhet att köpa de bojkottade
tidningarna. Att arbeta på ett tryckeri, som blivit bojkottat,
har allt sedan dess varit beviset på ärelöshet och moraliskt
yrkesförfali, skriver typografförbundets merberörde
förtroendeman Keufer Och de, vilka gjorde sig skyldiga till
en sådan »vanhederlig» handling, blevo utsatta för kam
raternas påtagliga förakt, intet kamratskap, ingen hjälp,
ingen upplysning egnades dem. Fa korporationer ha
enligt Keufer med så stor stränghet praktiserat bojkott
som press på allmänna opinionen och brännmärkt dem, vilka
brustit i sin professionella plikt, som de organiserade
typograferna i Paris. Bojkottens franska term är la mise å 1’indix.
Under det att bojkott beskrives mer elier mindre
utförligt i utlandets syndikalistiska litteratur, finner man som sagt
ingenting om blockaden. I Sverge är blockad både som
ord och som kampmedel mycket mer använt än bojkott,
varom man kan göra sig förvissad genom att kasta en
blick på arbetarpressens annonsspalter med deras
vanligen långa rad av blockadkungöreiser. Ffur ordet
kommit i bruk hos oss, kunde ju vara icke utan
sitt intresse att veta. ! den utförliga svenska fack-
föreningsrörelsens historia, som ingår som särskilt band
i den svenska landsorganisationens arbete om fackföre
ningsrörelsen i olika iand finns ingenting därom. Där
talas blott om sträjkernas nyare historia i Sverge. Tro-
ligen har ordet sä småningom vunnit burskap inom den
svenska arbetarrörelsen utan att vara knuten vid någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
