Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En sagoberätterska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för att du är en rask flicka och för att din mamma
är ärlig".
Hon strålade och glömde att tacka i glädjen.
"Hvad heter du?"
"Sárika, Jassai Sárika" [1].
"Får du dricka kaffe?"
"Ja, när jag är borta".
"Och nu är du borta. Altså dricker du kaffe
hos mig".
Hon tackade.
"Du är född här i staden, förstås?"
"O nej, jag är född på landet — i Tornocz".
"Å, då kan du sagor!"
"Ja, visst kan jag sagor".
"Då måste du berätta mig en".
"Det går väl an. Skall det vara en allvarsam
eller en rolig?"
"Hälst en rolig".
Och så berättade hon:
"En gång voro Vår herre och Sankte Per ute och
vandrade genom det ungerska låglandet. Det vardt
kväll, och de nödgades begära härbärge i ett ensamt
liggande värdshus. Ingen säng fans, utan de måste
ligga på en å lergolfvet utbredd säfmatta utan ens en
kudde. Om en stund kommo några kringströfvande
husarer. De begynte dricka och dansa och väsnas,
hvarvid Sankte Per, som låg ytterst, fick knuff på
knuff. Han tålde det en lång stund. Men så steg
han upp, drog på mattan och bytte plats, så att Vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
