Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nastka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och till hälften af trä samt omgifven af en stor
trädgård, hvars popplar syntes lång väg.
Naturligen väckte vi ett visst uppseende i byn, i
hvars midt vi stannade. Nastkas far var borta som
forbonde för godsherrns räkning. Modern kom ut,
och Nastka lemnade på polska en förklaring, hvarför
jag var med. Jag såg godt, att jag mera var föremål
för undran än välvilja.
"Mor anför ett gammalt ordspråk, som säger:
’Den, som vill lefva i fred, får ej äta körsbär med
den store’, och hon tror, att vi skola få förargelse af
folket för att ni är med. Men det bryr jag mig inte
om, och jag skall nog göra henne belåten sedan.
Var nu välkommen, fast vi ej bjuda er salt och bröd
till hälsning; det brukas blott åt landsmän".
Jag var ute för att studera och ämnade ej låta
afskräcka mig. Och så steg jag ur. Under det
hönsen kacklande flydde ur förstugan, där de hållit till,
begaf jag mig in i huset. En medförd påse
bakvärk kom snart nog husmoderns ansikte att skina
upp rätt bra.
Förstugan hade lergolf, boningsrummet trägolf.
Taket var rökigt; de rappade väggarna utan ett spår
af dekorering. Bohaget var det alra nödtorftigaste.
Det enda lyxföremål, som fans, var en bild af den
heliga jungfrun, och framför denna brann en lampa
— det var lördagsafton.
"Ser det ut så här öfveralt i bondgårdarne?"
frågade jag.
"Ja, undantagandes att det är mycket smutsigare
i de flesta", svarade Nastka.
Nastka hade lofvat att följa mig omkring i byn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
