Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En historia om döden och det, som är starkare än döden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
icke ville skiljas från min originelle ciceron utan att
veta något mera om honom. Jag följde honom till
hans lilla stuga vid kyrkogårdsporten och slog mig
ned på bänken där utanför.
"Ni har gifvit mig en annan syn på döden än
jag förut haft", sade jag. "Innan jag skiljes från er,
måste ni omtala för mig, hvad det är, som kommit
er att inför densamma tänka och känna som ni gör".
"Det skall jag gärna göra, ty därtill behöfves ej
många ord. Jag älskar den, emedan den lärt mig att
förstå det, som är starkare än döden".
"Kärleken?" frågade jag tveksamt.
"Ja visst", svarade han.
"Den ni hade kär är begrafven här?"
"Ja".
"Då vill ni nog visa mig hennes graf?"
"Så gärna".
Jag hade icke väntat mig, hvad jag fick se. På
en svart pelare stod bysten af en gammal, skrynklig
gumma.
"De unga tro sig veta, hvad kärlek är, tro sig
kunna älska. Hur de bedraga sig! Det är en fattigt
flämtande låga — ja, kanske också bara ett irrbloss
— som de tro vara den eviga elden. I bästa fall ana
de kärleken, men det är också alt".
Han skakade på hufvudet åt något, som han
tänkte på.
"Hon var femton år och jag var tjugofem, då vi
möttes. Jag är, såsom ni hör, född engelsman och
kom hit till landet såsom ingeniör vid hennes fars
fabrik. Hvilket förtjusande barn hon var! Alla
afgudade henne — jag mest. Men jag tänkte mig henne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
