1.
Trädet utanför mitt fönster
gungar sina gröna grenar,
vaggar starens trygga näste,
vyssar ungarna i boet,
susar stilla, sjunger sakta
med de tusen lövens läppar
för de unga duvors skara
och för holken späda siska.

        2.
Floden mellan strandens bräddar
lyfter sina mörka vågor,
vaggar vipan mellan vassen,
gungar andens bo bland säven,
viskar medan mörkret faller,
sjunger högt, då natten nalkas,
för den vilsefarne lommen
och för strandens sorgsna trana.

        3.
Hedens vind går ljum mot öster,
vaggar regnets moln i famnen,
sjunger ljuvt för nattens skyar:
”Säg mig, vem i vida världen
vaggar dig, o arma hjärta,
sjunger dig till ro och vila,
där du snyftar högt i natten
där i sorg du ensam vakar?”