Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna skatt erforderliga årliga nominativa längderna öfver
samtlige skattskyldige omhänderhades af särskilde
mantalskommissa-rier, som ägde förteckna alla öfver 15 och under 63 år gamla
personer. Vid mantalsskrifningen borde dessutom, enligt den for
ifrågavarande tjenstemän år 1693 utfärdade instruktionen, närvara
kyrkoherden, kronofogden, länsmannen samt nämnde- och
kyrko-sexmännen, hvilka alla ålåg att med sina namns underskrift och
signeter vid sin själs salighet betyga, att veterligen ingen
skattskyldig uteslutits. Ej blott den omständigheten, att personer
under och öfver anförda åldersgränser alls ej antecknades, utan ock
de talrika legala befrielserna från mantalspenningars erläggande
samt svårigheten att kontrollera dem, hvilka olagligen undandrogo
sig denna skatt, minska dock kännbart dessa längders värde såsom
befolkningsstatistiskt material. Deras uppgift var ock rent kameral.
AfVen då år 1765 den viktiga förändring vidtogs, att jämväl alla
från mantalspenningars erläggande befriade borde i
mantalsläng-derna antecknas, skedde detta mindre för att dermed grundlägga
en administrativ befolkningsstatistik, än för att vinna en pålitligare
kontroll öfver skatteuppbörden och möjliggöra en jämförelse med
det dåmera inrättade tabellverket Men äfven i denna
fullständigare gestalt ernådde berörda längder aldrig åsyftad
öfverens-stämmelse med tabellverket och dess grundval, prästerskapets
hus-förhörslän gder.
Såsom redan antydts, förefunnos fullständigare
personförteckningar och dermed äfven befolkningsstatistiska uppgifter på
kyrkligt håll. Der borde, synes det, församlingsvården och
försam-lingsekonomin samt omsorgen om kyrkotukten redan tidigt hafva
väckt behofvet af anteckningar och förteckningar öfver vigda par,
födda, resp. döpta, döda m. m. Det har derför såsom någonting
anmärkningsvärdt framhållits, att i Sverige och Finland sådana
församlingslängder synbarligen först under jämförelsevis sen tid
begynt allmännare föras. Det faktum, att 1571 års kyrkoordning
hvarken påbjuder eller ens på något sätt antyder förekomsten af
sådana förteckningar eller kyrkoböcker, utgör ett bevis härpå.
Under 1600-talet kommo ändock i anledning af föreskrifter, ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
