- Project Runeberg -  Hemspånad och taggtråd /
84

(1944) [MARC] Author: Albert Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paradisäpplena

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nästa sekund befann sig konstapeln ensam i ett
virrvarr av grenar, medan pojkens snabba flykt
omöjliggjorde ett effektivt förföljande.

Denna för oss osedvanligt tillfredsställande och med
jubel hälsade historia var en längre tid samtalsämnet
i våra intresserade kretsar.

Tiden gick, vintern kom och försvann och vi kastade
oss in i vårens och sommarens ljuvligheter för att
träffas igen när hösten började ge oss förhoppningar
om nya skördar av paradisäpplen. Vi åto dem
naturligtvis också med förtjusning långt innan de mognat, ty
vilken kart har icke belagt en pojkes gom med vällust?

Men jag hade en kamrat, en underlig excentrisk
pojke, vars levnadshistoria i och för sig vore något
att berätta. Vi umgingos egentligen inte, ty han var
alldeles för fin för mig. Tillhörande en av landets
yngsta men icke dess mindre mest degenererade adliga
ätter och blivande arvtagare till stora förmögenheter
höll han sig mycket på sin kant vis à vis oss
borgerliga. Hans vanor voro icke våra och vi betraktade
honom med en viss misstro, kanske parad med
avundsjuka över hans fina kläder och över hans
aristokratiska och högst ogenerade uppträdande. Ty han
tycktes alltid befinna sig i en salong, fast Gud skall
veta att varken klassrummen eller korridorerna buro
salongens prägel. Vi betraktade lärarna som våra
naturliga fiender — detta i de lägre klasserna — men
han behandlade dem som luft eller på sin höjd som
gamla stofiler, vilka en missriktad samhällsordning
tvang honom umgås med, visserligen ytligt, men
tillräckligt intensivt ändå för att han skulle känna
situationen dégoutant. Han förflyttades snart, på vilka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:04:45 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/taggtrad/0084.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free