Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En chrongschoug
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allvarliga teologer och läste mycket, men förstod inte
ett dyft av det lästa. Efter några år fick han en dag
kallelse att infinna sig hos inspektor, vilken rådde
honom överge den lärda banan, ty han saknade alla
förutsättningar. På vilket sätt inspektor lyckats övertyga
honom om faktum, vet ingen, men Johan satte sig på
tåget och for hem, laddade en bössa, hällde vatten
framför förladdningen, satte pipan i munnen och
tryckte av med tån, ett sätt att ta sig av daga som på
den tiden var ganska populärt på den svenska
landsbygden.
Det blev en uppståndelse. Gumman, då vorden
änka, tillkallade Petter som gick i åkern och plöjde.
När Petter kom upp på kammarn och såg förödelsens
styggelse, grät han inte. Men han bara vände sig till
gumman som stod i dörren med fasan målad i sitt
ansikte, och sade:
— I mor, kom nu å skräpp mä Johans goa hove!
Denna berättelse är antagligen för hemsk för en
skämttidning, men den kom i mitt minne i dag då jag
läste en artikel av en Chronschoug i en tidning. Och
jag tänkte: tänk om alla chronschougar plötsligt
upptäckte att de äro det!
En sådan plötsligt vunnen insikt skulle göra alla
krig onödiga, ja omöjliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
