Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordlige Europa på Heinrich av Mainz’s kart, fra
Cambridge (1110 e. Kr.).
delvis nogenlunde rund (lik billedet s. 424), dels avlangt (jfr. s. 155),
og dels firkantet med avrundede hjørner (jfr. K. Miller, II, 1895).
Jerusalem blev gjerne lagt i centrum av
hjul-kartene, Paradiset (gjerne med Adam og
Eva under syndefaldet, eller med de
4 Paradis-elver) længst øst i Asien
som vendte op på kartet, og
Middelhavet (Mare
magnum) som danner
stammen i T’en vendte ned
(jfr. s. 116). Tverstreken
i T’en blev dannet av
elvene Tanais (med
Sortehavet) og Nilen.
I det jordskiven
omgivende havbånd blev
verdenshavets øer fordelt mer eller mindre efter smak, og eftersom
det var plads. På vedføiede utgave av Beatus-kartet fra Osma i
Spanien (fra 1203) kom således Skandinavien som
en ø (Skada insula) ved nordpolen liksom
hos Ravenna-geografen (jfr. kart s. 117),
og Orcades (Orknøene), og Gorgades
(de græske fabeløer vest for Afrika)
kom nordøst for Asien. De
såkaldte Sallust-karter, avpasset
efter Sallust’s beskrivelse
av jorden i Bellum
Jugur-tinum (jfr. K. Miller, III,
1895, ss. 110, ff.) var en
anden type meget
skematiske hjulkarter som
forekom endnu i 14.
århundrede.
Men efterhånden
blev det gjort flere
brudd på det strenge Nordlige Europa på Hereford-kartet (omkr. 1280).
skema. Kontinentenes ytre kyst blev tildels indskåret av bugter, og
uttunget i halvøer, og øene fik mindre skematiske former. Slike
forsøk kommer bl. a. tilsyne på Heinrich av Mainz’s kart, som angis
54
Sallust-
karter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
