Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Mitt första och mitt sista
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MITT FÖRSTA OCH MITT SISTA.
Med folkets lust är jag förtrogen
Och folkets ve jag delar helst,
Jag älskar lågan dal, och skogen
Är ju bland mina vänner äldst;
Var det då under, att min diktning
Åt folket tidigt tog sin rigtning?
Jag såg det rätta gälde ringa,
Och blef dervid om hjertat varm,
Och som ur klippan rosor springa
Så sprungo orden ur min barm.
Jag såg mig kring der jag bort blunda:
Jag kunde icke annorlunda.
Man ögnade i sången bränder
Och dem man ville krafsa ut,
Men svedde endast sina händer -
Och jag, jag sjöng min sång till slut.
Jag såg den tyngd på mig var lastad,
Jag viste tärningen var kastad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
