Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Drömbilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
III.
Min dorn är fallen. Jag mig ej beklagar, Hur
långsamt timme efter timme skrider. Ett menskolif är
dock ett mått af dagar, Och hvarje mått sin råge får
omsider.
På lifstid: var det icke så han lydde, Min milda dom?
Om bilan blef ej fråga. För villebrådets varma blod
man skydde, Men hålla det i bur de djerfve våga.
I sanning, just en ädel bragd! På örnen De unga
vingarna man hånligt klipper Och binder honom vid
en häck af törnen, Att dånet af hans flygt man höra
slipper.
Och rycker han ibland med kraft i banden, Till slut
ändå hans vingpar faller samman, Och när han trånsjuk
vrider sig i sanden Det är en kunglig ögonlust
och gamman!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
