Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveaborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
Men vi, vi snärjas än i nätet
Af orklöshet och vankelmod
Och stöda ryggen åt belätet,
Som lifnärt sig med Sveriges blod!
Då britten öfver sina döde
Sin flagga sveper, stolt och fri,
Och Frankrike, (det himlen stode!)
Vår verldsdels hopp så väl som öde,
I döden går, hvad göra vi?
Är det den slägt, som en gång hvälfde
Historien ensam på sin rygg
Och aldrig i ett knäveck skälfde,
Men gick sin väg, och gick den trygg?
Vi, som om vestanväder hviska,
När det från östan blåser in,
Vi, ättlingar af män, af friska,
Som voro med om jemt att piska
Siberiens björnar ur sitt skinn?
0 mina fäders land, du kära,
1 grämelse jag träder fram. Förlåt min sorg! Jag
skulle bära Ditt fall kanske, men ej din skam. Ty det
är skymf, hvad I begären, Att nu bevisa tro och huld
Mot den, som mordbränt mellan skären
Och roffat våra landamären
Ej med sitt stål, men med sitt guld.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
