Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Likbrasan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
Dock darrade han, änskörit han stod Till vristen i
svenska herrars blod, Som sprutat i bågar röda, Hvad
lås han satte för grafven än, Så kunde hans gerning
gå igen, Och han fruktade för de döda,
Men lågan skuggorna med sig tog
Och högt mot himmelens skyar slog.
Som ett fladdrande silkessegel,
Medan Stockholms ström höll in sitt lopp
Och lyfte mot skådespelet opp
Sin stora, blixtrande spegel.
Der uppe gick allt med lif och lust, Der gjordes
ej många omsvep just Och hölls ej noggrann examen,
Man tog hvad bränsle man först fick fatt Och skjöt
i lågorna under skratt Lekamen efter lekamen.
Den brasan lyste som ingen ann: Den svarta kåpan som
näfver brann I kapp med kyller och togor; Och svek
och afund och vankelmod Och trög misströstan och
hetsigt blod Allt matade samma lågor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
