Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lifvet, minnet och grafven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
Det är en skugga du begär. Det allra största minne
är Ett pendelslag och räcker jemnt Så länge som en
suck i rymden Se’n är det såsom aldrig nämndt.
Så skugga dock allt jordiskt är, Skall alltid grafven
skenbart här Förlora vid jemförelsen Och ses som ett
ofantligt fotspår Utaf Tillintetgörelsen.
Men kistan, när hon sänkes ner, Är ej blott virke, hon
är mer: En kruka jord, till brädden full, Ur hvilken
lifvet återväxer Som blomman skjuter ur sin mull.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
