Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Familjen Poisson. 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
Arnould. Min far tar saken lugnt kanske. Du vet
han tyckt, att jag långt efter bror min stannat,
Han ansåg mig för dum; nu får han märka annat, Det
smickrar honom.
Mariane. Men - det är bedrägeri.
Arnould. Man springer ej så lätt sin kallelse
förbi; Dessutom har min far på denna väg besannat,
Att stränghet bär till skogs.
Mariane. Men far och farfar bannat För din skull
sin Mariane; det vet du icke än.
Arnould. För hvad?
Mariane. För mitt porträtt, som, efter hvad
du
minnes,
Jag barnsligt lät dig få, och aldrig fick igen,
Och som det lyste dem få veta hvar det finnes.
Arnould (afsides). Aj f-n! (högt) Hvad
blef ditt
svar?
Mariane. Jag svarade, att jag - Ty narras måste
jag - sjelf tappat det en dag.
Arnould. Du sade, att du sjelf...
Mariane. Men jag var bra förlägen.
Arnould (afsides). Och jag, som tappat det i
brådskan
under vägen! Men tyst, så att det ej må väcka hennes
harm!
Ciögt) Det hvilar, ditt porträtt, invid min trogna
barm.
Mariane. Jag hör din far, Arnould.
Arnould. Då får jag ta till benen.
Mariane. Din farfar kommer med.
Arnould. Och jag gör slut på scenen Af vissa skäl.
Farväl!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
