Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amors genistreck. II, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
267
o
Brienne. Ahnej, det ginge. Det ligger en oändlig
fröjd deri, Att se den man har kär bekymmerslri.
Henrietta (förlägen, afbrytande). Ni glömmer att
berätta
mig, min herre, Om ni har talat vid er vän.
Brienne. Dess värre, Ha vi ej träffats än.
En konferens, Ett aftal med vår allierade Har gjort
mig virrig. Denna audiens Kan hända sakerna
forcerade.
Henrietta. Hvad menar ni ? Och hvem tog ni till råds
?
Brienne. Cupido.
o
Henrietta (Ur). Ah!
Brienne. Jag fick också Hans Nåds Bestämda löfte,
att han skulle sända En verksam hjelp.
Henrietta. Men ingen ock, kan hända.
Brienne. Min bästa fröken, Amors allians Gör
att jag sjelf behöfver assistens. Man vet ju,
att när stora potentater Sitt bistånd ge åt svaga,
mindre stater, Så blir det, som får namn af garanti,
Förren man vet ordet af - ett slafveri. Kan ske min
ifver ledt mig allt för vida, Men för ert väl - det
säger jag er fritt - Bad jag så varmt och ifrigt Amor
strida, Att jag ej mer kan skilja det från mitt. Gif
s det ett hopp om båda tvås förening?
Henrietta (förvirrad). Min Gud ...
Brienne. Så är mitt sätt. En hvar har sitt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
