Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amors genistreck. II, 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
Brienne (fattar hennes hand). Men om han
ingenting
emot det har?
Henrietta. Jag får ej låna åt ert tal mitt öra
.., Tyst! Jag hör någon ... Gud, det är min far! O!
Det blir aldrig väl, om han får höra ...
Brienne (afsides). Hm! Öfversten! Jag vånne att han
var.. . (högt) Han kommer in till oss, tror jag
...
Henrietta. Ja visst.
Brienne. Det är ej bra; då märker han vår list. Det
bästa är väl att jag retirerar.
Henrietta. Men hvart?
Brienne. Der jag är gömd på något sätt.
Henrietta. Bäst kanske i herr Roberts kabinett,
(ser efter).
Brienne. Men om herr Robert kommer, så riskerar ..
Henrietta. Ni? Som hans gode vän?
Brienne. Ja, det är rätt!
- Hvem är det, som emellanåt tycks svara? (lyssnar)
Det är min vän . ..
Henrietta. Som skall min fästman vara?
Brienne. Ja, det är han! Jag hör det på hans
klara Organ.
Henrietta. Min Gud!
Brienne. Han bör ej se er nu. Gif ni er ut för
sjuk - ni får partout . ..
Henrietta (ängsligt). Ja, tordes jag!...
o
Brienne. Ahjo, han lär nog finna I fröken Lotta
snart en tröstarinna.
Henrietta. O, denna väntans fruktansvärda
grader! Brienne. Det ligger, tro mig, intet ondt
deri.
- Och, icke sant, när faran är förbi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
