Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lärdt folk i stub. III, 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
346
Jag hyllar skenet visst i deras ögons smycken, Men
också strålarne, som deras vett har tändt.
Philaminte. Och ni har deras nåd derför
i alla
stycken.
Men visa skola vi visst folk, som är så stolt På
hvad det vet, och tror vi qvinnor gå i kolt, Att vi
ha sinne fått för annat, än för blomster, Och kunna,
liksom de, ha lärda sammankomster, Ja, litet bättre
upp, hvad smak och hufvud rör, Förbindande till ett
hvad aldrig söndras bör, Ett städadt förmaksspråk med
vetats teoremer Samt - under lösningen af skapelsens
problemer - Med hvar och en sin tro, förlänande gehör
Ät hvad för meningar, som hyllas, och systemer.
Trissotin. Mitt tanke-ideal är Peripatetism.
Philaminte. Jag lutar kanske mer ändå åt
Platonism.
o
Armande. Ät Epicurus jag; ty abstraktionen
kyler. Bélise. Materien lockar mig med sina
moleculer; Men det der vacuum jag svårt att lida har,
Ett urstoff fans bestämdt, så fint det också var.
Trissotin. Descartes och hans magnet
fördunkla
snart de gamla.
Armande. Hans hvirflar framför allt... Philaminte.
Och verldar se’n, som ramla. Armande. Ack, vore
vi ändå i gång och hade
gjort En enda upptäckt blott, men någonting i stort!
Trissotin. Man storverk vänta kan i sjelfva
läro-
spånen, Skarpsinnet hos er gör naturens dunkel klart.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
