Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lärdt folk i stub. III, 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
353
Vadius. Skäms, namnsdagsrimmare! Gemene kloc-
kardrill!
Trissotin. Skäms, papperskluddare! Skamlöse pla-
giarius!
Vadiits. Skäms, skolfux ...
Philaminte. Men, min Gud! Hvad ämna ni er till?
o
Trissotin. Ät auctorerne du skulle återställa Hvar
enda bit du der anammat kors och tvärs.
Vadius. Du skulle slita ris vid Aganippens
källa, Som så erbarmligt vrängt Horatius i din vers.
Trissotin. Din arma bok, som blef i glömska tvärt
begrafven!
Vadius. Än din förläggare, som bragts till tiggar-
stafven!
Trissotin. Mitt rykte står sig, det,
och tål att
nagga på.
Vadius. Det har det vitsord för. Se åt hos
Boileau.
Trissotin. Det råder jag dig sjelf.
Vadius. Mig? Han gör mig ett nöje, Så
aktningsfullt blir jag behandlad,, fast han tvärt Och
liksom oförsedt ger mig en liten snärt Bland annat
snillrikt folk, när han är stämd för löje; Men aldrig
lemnas du i ro i hans satir, Der syndabock du är och
syndabock du blir.
Trissotin. Det visar min förtjenst och är
som en
beprisning;
Men dig affärdar han bland stympare i fläng, Han menar
du har nog utaf en enda släng Och anser dig ej värd
en ny tillrättavisning. Mig bär han aktning för och
håller särskildt fram Som den, hvars motståndskraft
han vet är allvarsam,
C. V.A.Strandberg, Saml. Vitterb.-arb. II.
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
