Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Giauru, ett stycke av en turkisk berättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
Nej, slutna kring en skugga bara, De ned på bröstet
tomma fara! Säg icke så, der står hon hvit Och vinkar
tyst med handen hit, Med lockigt hår och ramsvart öga;
Jag viste nog hon var ej död! Men det är han - har
ingen nöd! Hans ankomst jag befarar föga, Ty aldrig
kan han bryta sig Ur jorden; men hvem väckte dig? De
sade mig att vågen rullar På dig och barmens vackra
kullar, De sade mig - ja, något som Jag ryser för att
tala om! Steg verkligen du upp ur hafvet Att få ditt
stoft i ro begrafvet, O, låt då dina finger på Min
panna kyla, eller få Mitt öfvergifna hjerta hölja;
Men, skugga eller hvad jag ser, Af nåd, gå aldrig
från mig mer, Låt förr min själ med din få följa Dit
vind ej nalkas eller bölja!
))Du nu mitt namn och öde vet. Det är hvad jag i
hemlighet Har velat anförtro ditt öra; Och tack nu
för den tår du gret, Hvad jag ej var i stånd att göra!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
