Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
Han teg, och Lara då: »Drag dig till minnesr
Du stämde mig till mötes i din sal
Att svara till en obekants förtal,
Som redan borde gått mig skarpt till sinnes,
Om jag ej trott han mistat sitt förnuft,
Der han rent af ej gett sin ondska luft.
Mig obekant, vill han i fjerran länder
Ha träffat... Men hvad pratar jag för slag!
Hit med den skräflarn - eller lös i dag
Ditt gifna ord med svärd i egna händer!»
Stolts Otho, röd i synen, var ej sen Att slunga
handsken, och hans klinga sken. »Det sista gör jag
gerna - och förklarar Att för min uteblifne gäst jag
svarar.»
Med oförändrad,, gulblek hy - ändock Hans graf stod
redo, samt en annans ock - Och med en hand, hvars ro
och kyla sade Hur säkert grepp han på sin klinga hade,
Och med ett öga, lugnt, oblidkeligt, Drog Lara nu
sitt vapen lika qvickt. De andre manade till frid och
sämja, Men Othos vrede kunde ingen tämja, Och sabeln
skulle ha ett dugtigt bett För att de ord förfäkta,
som han gett.
4.
Den strid’var kort; ty blind och hetsig ständigt,
Gaf Otho blotta på sig mycket snart Och för ett hugg,
dock ej af dödlig art,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
