Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
23.
Så lades han i mull. Invid det sår,
Som bragte honom slutligen på bår,
Det inånga skråmor fans, och ärr, från tider,
Som lågo långt bakom hans sista strider.
I fejd han tillbragt lifvets somrnardar,
Hvar det nu varit. Det var svårt att gissa
Om det i ära eller nesa var,
Men att det runnit blod, det var det vissa,
Och den, som viste mera, Ezzelin,
Sågs ej från den der natten någonsin.
24.
Men samma natt (en bonde sedan sade)
En fattig dagsverkskarl i trakten hade
- Då Cynthias ljus i gryningen förbrann
Och hennes tunna horn som dunst försvann -
Begett sig tidigt från sitt lägerställe
Till skogs att hugga, för sitt uppehälle,
Och, kommen till den ström, som rinner stark
Emellan Othos och gref Läras mark,
Hört hofslag, då en ryttare ur skogen
Sprängt fram till häst, med någonting som hängt
I kappa höljdt från sadeln öfver bogen;
Och ryttarn insvept var och pannan sänkt.
Förskräckt af denna syn, och med en aning
Att någon mörksens gerning förevar,
Förblef han dold och höll en noggrann spaning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
