Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄRKNINGAE.
»Ferrara är mycket förfallet och befolkningen
förminskad; men slottet finnes ännu qvar i godt
stånd. Jag såg det gårdsrum, der Hugo och Parisina
blefvo afrättade, efter hvad Gibbon gifver vid
handen.» - Byrons bref 1817.
Men hur det var, så är det vissa
Att hennes lif i sorg förflöt
Och att i sorg det också slöt (s. 274).
Detta blef ett skickelsedigert år för folket i
Ferrara, vid hvars furstehof en särdeles tragisk
händelse tilldrog sig. Såväl våra tryckta som
handskrifna krönikor, med undantag af Sardis tillika
med en annans klumpiga och hoprafsade arbete,
lemna derom följande redogörelse - derur vi likväl
uteslutit en hop enskildheter, och särskildt Bandellis
berättelse, emedan denne skref ett århundrade senare
och för öfrigt icke stämmer öfverens med de samtida
häfdatecknare.
Med ofvannämnda Stella dell’ Assassino erhöll markisen
år 1405 en son vid namn Hugo, en vacker och frimodig
yngling. Parisina Malatesta, Nicolos andra gemål,
behandlade honom på styf-mödrars vanliga vis temligen
kärlekslöst, hvaröfver markisen var särdeles ledsen,
så mycket mer som han i sin ömhet för sonen gick
ända till partiskhet. En dag bad hon sin gemål om
tillstånd att få företaga en resa, hvilket hon också
fick, men med förbehåll att Hugo skulle göra henne
sällskap. Han hoppades på detta sätt kunna förmå
henne att bortlägga sin envisa motvilja för Hugo:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
