Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mazeppa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag skrek - det hördes icke vida Och dock han vräkte
sig på sida. Spratt till vid första ljud och sprang
Som för en plötslig valdthornsklang. Det kändes
huru blodet flutit På snörena, hvarmed man knutit,
Och törsten på min tunga brann Så het, som knappast
elden kan.
12.
»Vi nådde skogen nu, den vida, Jag såg ej gräns på
någon sidar Men gamla träd af jetteform, Som kunde
trotsa hvarje storm, Som från Siberiens öknar tjuter
Och skogarne framför sig skjuter. De voro få, men hade
snår Emellan sig och låga buskar I grönt, som knoppas
hvarje vår,. Men faller af, när hösten ruskar. Och
der det sedan ligger strödt Är färgadt af ett liflöst
rödt - Som lefradt blod i tunga droppar På slagna,
efter stridens slut, När vinternatten skyfflat ut Sin
frost på obegrafna kroppar Och korpen fåfängt hackar
på De frusna kinderna, de blå. - Det var en småskog,
vild och däfven, Och här och der kastanjer äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
