Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mazeppa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag skrek — det hördes icke vida
Och dock han vräkte sig på sida.
Spratt till vid första ljud och sprang
Som för en plötslig valdthornsklang.
Det kändes huru blodet flutit
På snörena, hvarmed man knutit,
Och törsten på min tunga brann
Så het, som knappast elden kan.
12.
»Vi nådde skogen nu, den vida,
Jag såg ej gräns på någon sida,
Men gamla träd af jetteform,
Som kunde trotsa hvarje storm,
Som från Siberiens öknar tjuter
Och skogarne framför sig skjuter.
De voro få, men hade snår
Emellan sig och låga buskar
I grönt, som knoppas hvarje vår,
Men faller af, när hösten ruskar.
Och der det sedan ligger strödt
Är färgadt af ett liflöst rödt —
Som lefradt blod i tunga droppar
På slagna, efter stridens slut,
När vinternatten skyfflat ut
Sin frost på obegrafna kroppar
Och korpen fåfängt hackar på
De frusna kinderna, de blå. —
Det var en småskog, vild och däfven,
Och här och der kastanjer äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
