Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mazeppa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvad hon var frestande och skön!
Hon kastade på mig ur täcka
Fast vilda ögon och fast käcka
En blick af ömkan och af bön.
Jag stirrade till baka stilla,
Till dess jag såg det ej var villa,
Men att jag lefde lyckligtvis
Och sluppit blifva gamens spis.
Och när det steppens barn på slutet
Såg ögonens insegel brutet
Hon log — och jag försökte på
Att tala — men hon kom på tå
Och tecknade med mun och händer
Att tala litet blott i sänder,
I fall jag ville något, men
Först rigtigt hemta mig igen.
Och nu sin hand på min hon lade
Och strök så hufvudgärden slät
Och gick till dörrn med lätta fjät
Och öppnade och något sade
Halft hviskande — det lät som sång,
Ja, som musik var hennes gång!
Men hon sitt folk till städs ej hade
Och hon försvann; men när hon gick
Såg hon på mig ett ögonblick
Och tecknade, för att förklara
Jag hade intet att befara;
Sjelf komme hon nog in igen,
Så snart de andra hade vaknat —
Ack, knappt var hon sin kos, förr än
Det var som om jag allting saknat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
