Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bruden från Abydos, en turkisk berättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
383
Och Moskaus hundar med sin tross
Få grusa gamla Stambuls murar,
Och högge knappt ett hugg, ett lätt,
På följet från ett Nazareth;
Gå, kruka! Det är bäst kan hända
Du byter svärdet mot en - slända!
Du, Harun, för min dotter hit,
Men hör - om än en gång med flit
Zuleika slappes ut allena,
Så har min båge der en sena!»
5.
Selim gaf ej ett ljud till svar,
Så vidt som Giaffir kunde höra,
Fast hvarje ord uti hans öra
Så hvasst som kristna sablar skar.
»Son af en slaf, och kruka sedan!
Det skulle andra umgält redan.
Hvem kallar sig min herre här?»
Så tusen mörka tankar väcktes,
Och litet mer än hämndbegär
I ögat gnistrade och släcktes.
Och som nu Giaffir såg sin son
Han studsade; ty i hans öga
Han kunde läsa trots och hån,
Och märkte, att det feltes föga
I öppen resning nästa stund.
»Nå, pojke, har du mål i mun?
Nog ser jag hvad du vore god till,
Fast det fins ting du ej har mod till;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
