Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bruden från Abydos, en turkisk berättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
386
Fast flickan ensam icke märkte det: Der var en renhet,
lånad från behagen, En själfullhet och en musik i
dragen, Och hjerta, som det helas harmoni, Och så en
blick, som själen sam uti.
Med armarne i kors på barmen, Den knoppande, och
ödmjukt mild, Samt, vid ett vänligt ord, med armen
Kring fadren strax, den kära bild, Hvars ömhet visst
ej var förspild, Zuleika kom - och Giaffir kände Hur
hans beslut halft återvände; Ty sjelfvisk var han,
men hans själ Var ömmande för hennes väl, Fastän hvad
ömhet lyckats nita Hans högmod skulle sönderslita.
7.
»Zuleika, denna dagen just Bär vittne om hur kär du
är mig. Då jag ej ser på min förlust, Men hvad jag
kärast hade när mig Ger åt en annan, som begär dig:
En annan, och en bättre man Stod aldrig i ett led,
än han. Vi moslem bry oss ej om anor, Men vet, att
ätten Karasman Man bland timarioter fann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
