Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bruden från Abydos, en turkisk berättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
415
Lik mycket hvar vi landa, då vår hamn
Och hela verld vi bära i vår famn!
Låt stormen gnissla öfver däck och rår,
Blott du din arm omkring min nacke slår;
Om då jag suckar, är det ej för döden,
Det är för dig, för dig jag ber i nöden!
För elementerna är kärlek trygg,
Det är för andras ondska han är skygg:
Der ligger klippan; från ett skär man lossas -
Der åter under åratal man krossas!
Men dessa tankar göra mig förryckt:
Nu, eller aldrig, gäller det vår flykt!
Ett par ord till, och jag har slutat redan,
Och med ett enda räddar du oss sedan
Från våra fiender. Giaffir är min
Och är ej Osman, som har skilt oss, din?
»Mån om att vara utom fara
Min mohr i tid for hem igen;
Och det är få, som vetat än
Min färd kring öar, sund och sjöar.
Från denna tid jag sällan blott
Till sjös med mina bussar gått,
Men hvad de gjort och hvad de göra
Jag fått och får i förväg höra;
Af mina råd ha de behof
Och jag får skifta deras rof.
Men medan här jag stått och talat
Ha vi en dyrbar tid förhalat:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
