Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ön eller Christian och hans stallbröder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
440
Som skulle vedergälla honom sedan:
En man, som listan på de djerfve ökt,
Som polens granskap och dess stormar sökt.
Nu syntes allt en lycklig resa lofva,
Och obekymrad kunde han väl sofva?
Men tredska trampade hans däck, och hot,
Och upprorshänder grepo fall och skot:
Ungt blod, som trånade till gröna hagar
Med varma qvinnor och med varma dagar,
Män, kastade från sina fäders strand,
De der knappt vetat om ett fosterland
Och hellre än att irra kring på vågen
Bland vilda stammar ville spänna bågen.
Allt lockade i dessa nejder in:
En skog, som ingen rödjat någonsin,
Och fält, der öfverflöd sitt fullhorn skakat,
Ett land, som ingen herres fuktel smakat,
Och denna lust, som lefver än i dag
Hos menniskan, att följa sitt behag;
En jord, hvars guldtillgång i dagen strimmar
Uti ett solsken, som beständigt glimmar,
Och der man öfverallt kan hålla till;
En trädgård, der man plockar hvad man vill,
Der skapelsen med modershänder smeker
En folkstam, som i barnaålder leker
Och all sin rikedom i musslor har
Och i canoer kring sitt verldsklot far,
Som badet lockar och som Jagten väpnar,
En stam, som blott för européer häpnar!
En sådan strand de ville återse,
Till sitt förderf, de fjerran seglare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
