Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ön eller Christian och hans stallbröder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
452
Som underlagt sig allt der den gått fram, Och sådant
är det än i dag i länder, Som ej fått lag och sed
ur andras händer; Och månne våra lyror mer förmå Än
locka hjertan fortare att slå?
6.
Och ined de tonerna ett afbrott nådde
Den vällustdruckna tystnaden som rådde,
Siestan af en eftermiddagsstund
På Tubonai, på tropiskt yppig grund,
Då hvarje stjelk var blom, och luften nektar,
Och palmen rördes af de första flägtar,
Och vinden, ljudlös, skickade som först
En våg att vederqvicka grottans törst;
Der sångerskan och främlingen, de tvenne,
Till sammans sutto, och han lärde henne
Passionens bitterljufva salighet,
Som gör en hvar förryckt, men mest en sådan,
Som i sin lyckliga naivetet
Med alla sinnen kastar sig i vådan
Och brinnande till glöd för sin idol
Liksom martyren jublar på sitt bål
Så öfversvinneligt, så undergifvet,
Som vore döden en triumf mot lifvet.
Och det är ju att dö; ty lifvet har
Ej någon liknande berusning qvar,
Och hvad vi tänka oss der oppe njutes
Inom en evig ström af kärlek slutes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
