Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
69.
Hon såg don Juan, och hon smekte sedan Det vackra
barnet - nå, det gick väl an Och kunde ej förtänkas
henne, medan Hon än var tjugu år, och tretton han,
Men icke så, när han var sexton redan Och Julia sina
tre och tjugu hann, Ty dessa par tre år förändra
grufligt, I synnerhet der solen bäddar ljufligt.
70.
De ändrade sig begge efter hand:
Frun undvek honom, han sin käckhet miste,
De sågo ner, och möttes de ibland,
Så sökte hvar för sig att bli den siste.
Att Julia insåg hvad det var, som band,
Kan tas för afgjordt; men vår Juan viste
Så litet derom, derpå vill jag dö,
Som den om hafvet, som ej sett en sjö.
71.
Med all sin köld var Julia dock den ömma; Drog hon
sin skälfvande, sin lilla hand Ur hans, så kunde hon
likväl ej glömma Att krama den ett litet, litet grand,
Så oförmärkt, att han var rädd att drömma, Fast ingen
trolldom från Armidas land Så uppenbar förvandling
verka borde Som den beröringen hos Juan gjorde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
