Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
60.
Det blåste nu så styft, att seglet smälde Mot masten
nere mellan hvarje svall Och ridande på toppen åter
svalde, Men refva gick ej an i alla fall; Hvar enda
våg slog öfver och det gälde Att ösa friskt, så
våt man var och kall, Ty hoppet stod nu, liksom de,
i stöpet Och kuttern kantrade, gunås, på köpet.
61.
Det blef de nios död. De andra funno Sin farkost
flott, med åran till sin mast, Der knappt ett segel
nyss de fästa hunno Af tvenne filtar, skarfvade i
hast; Men huru tröstlöst timmarne förrunno Och sjön
slog in och modet ofta brast, Beklagades dock kuttern
och de döde Så väl som knallarnes och smörets öde.
62.
Och solen uppgick eldröd: i det hela Ett förebud till
fortsatt storm. Det var Att länsa undan jemt och
ej förfela Att hålla sig beredd på allt, och klar;
Jainaican fick man skedbladvis fördela
o
Ät dem, som inga krafter hade qvar, Knappt fans en
brödsäck utaf vätan skonad, Och slarfvor voro mångas
klädebonad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
