Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
87.
Två fäder hvar sin son i följe hade, Af desse dog den
starkaste förut, Och när hans sidoman hans händer
lade I fadrens hand, lät denne en minut Sitt öga
hvila på sitt barn och sade: »Ske himlens vilja!
Låt det vara slut!» Och hade ej en suck, när sedan
liket Försjönk uti det bottenlösa diket.
88.
Den andres son var späd mot den, som dog, En linhylt
pilt och spenslig i det hela, Men mildt och tåligt
allting han fördrog Och låtsades som skulle intet
fela. Han talte föga, men ibland han log, Som om han
endast önskade fördela Den sorg, som låg så tung på
fadrens själ, Att nödgas skiljas åt och ta farväl.
89.
Och fadren såg, som i en öppen brunn, Sin bild i dessa
ögon, i de ömma, Och strök den hvita fradgan från
hans mun; När sedan himlens regn begynte strömma Och
hinnan lagt sig på pupillen tunn, Som tycktes qvickna
till och liksom drömma, Så vred han från ett skynke
mycket lent I munnen några droppar - men för sent.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
