Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202
15.
Var nog för dessa barn, för dessa sälla,. Som borde
evigt blifvit barn igen Och aldrig voro skapade att
gälla På lifvets tiljor som komparser, men Som tvenne
väsen, stigna ur en källa, - En nymf i ensligheten
med sin vän - Bland gräs och källor svärma evigt unga
Och aldrig känna dödlighetens tunga.
16.
Och månar sina skiften haft, men funnit Dem begge
bli sig lika, på en höjd Af lycka, som väl sällan
någon hunnit. Till öfvermättnad vardt ej deras fröjd,
Som ej i sinlighetens glöd förbrunnit, Och egandet,
som gör passionen nöjd Gemenligen, blef någonting,
som ryckte Dem ännu mer till sammans, som de tyckte.
17.
Så vackert, och så sällsynt! Men det här Var
en passion, uti hvars djup man sänker Sin hela
själ, när man rätt ledsen är Vid allt det eckel
hvardagsverlden skänker,, Dess små galanterier och
besvär Med rymningar och liderliga ränker, Der Hymen
lyser blott en slinka mer, Hvars man ej längre än
till näsan ser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
