Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
24.
»Ja, vore vi blott herrar», återtog Don Juan,
»skulle vi nog ej besvära Det här kollegium (en
suck han drog), Ty tröste den, som här skall gå i
lära!» - »Ah, tids nog», sade främlingen,, och log;
»Emellertid, min herre (på min ära, Vi observeras
redan af en snöpt), Så önskade jag nu jag vore köpt.
25.
»Vår lott är ingalunda allra bäst, Men liknar hela
verldens, som jag tycker, Ty slaf är litet hvar (de
store mest) Och det af egna lidelser och nycker, Ja,
sjelfva samfundslifvet hvarje rest Af broderskap ur
våra hjertan rycker, Och liknöjdhet för andra är den
sats, Som hos vår samtid intar hjertats plats.»
26.
Nu skred ett gammalt ulligt neutrum sakta Emellan
fångarne, för att i mak På deras ansigtsdrag och ålder
akta Och växt och egenskaper fram och bak; Så kan väl
ingen man sin brud betrakta, En advokat sin andel af
en sak, Hästbytaren ett föl, och skräddarn stufven,
Och neppeligen fångvaktmästarn tjufven,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
