Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
30.
Jag undrar just om hans aptit var god? Och, om så var,
hans digestionsförmåga ? Om ej en röst utur hans själ
förstod Att mellan bitarne slå fram en fråga Med hvad
för rätt man säljer kött och blod? Ty vara dast af
maten är en plåga I och för sig, och gör vår middags
dyra Förplägningstimme sämst bland tjugufyra.
31.
Voltaire förnekar det. Candide bekände Att lifvet
först på maten fick behag. Men är ej menniskan med
svinet frände, Så är hon minst som mätt sig sjelf i
lag, Der hon ej druckit bort sin själs elände; Och
hvad beträffar mat, så tänker jag Som Philips son -
nej, Ammons (ty hans ära En far, och dito verld,
gick allt för nära).
32. .
Min sats är, liksom Alexanders, denna: Att äta -
och en akt till, eller tu - Lär oss vår dödliga
begränsning känna I dubbelt mått Om biff, med en
ragout Och fisk och soppa, är i stånd att spänna Ett
flor kring lynnet, o, hvem djerfs ännu Stoltsera
med sin själ, som är så bunden Vid magen och dess
verksamhet för stunden ?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
