Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
30.
Men tog sig som en åsna för att gå, Dock långt ifrån
att tänka återvända. Framföre blänkte - liksom dagen
på De höga berg - en eld, i stånd att blända Personer,
som helst skulle valt en vrå; Men Juan hoppades få
syn kan hända På någon kår lik deri han haft förut
Och endels kan ske rigtigt lik till slut.
31.
Men då han ej en skymt såg af befälet, Och hela
truppen liksom bortblåst var, Gud vete hur (ty icke
vet jag skälet Till allting misstänkt, som historien
har; Men medgif mig, för att få slut på grälet, Att
det var tydligt, att en pilt, som skar Sin första
lager, skulle framåt spana Och knappt ge en pris snus
för trupp och fana)
Då han af ingendera såg ett grand
Och, lik en arfving utan skyld, var tvungen
Att råda för sig sjelf på egen hand,
Så följde han - som vandraren på ljungen
Ett irrsken - som matrosen, vräkt på strand,
Utblottad stapplar till den närmsta dungen -
Den väg, som äran angaf, och hans näsa,
Just jemnt der värsta elden lycktes hväsa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>