Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
69.
Derhos stod han i lifvets morgonväkt, Då sällan
vi bekymra oss en smnla Om qvinnans -ålder, men gå
oförskräckt Framåt, som Daniel i sin lejonkula, Blott
vi få solen mildrad eller släckt I första ocean,
om än den gula, Som Phoibos svalkar sig hvar enda
dag I saltsjöns sköte, - Thetis’, menar jag.
70.
Och om Katrina vi på lifvet rycke, Var hon, så karsk
hon syns, en vänlig själ, Och den, som för en tid vann
hennes tycke, Kom ej vid törnen med sin nakna häl, Men
var liksom en kung i månget stycke, Ett slags gemål,
men utan ring likväl! Och desto mindre kom han der
till korta, Som honungen var qvar och gadderi borta.
71.
Lägg dertill, att hon stod i flor som qvinna
Samt hennes blåa ögon, eller grå
(Ty lyser själ ur globerna, så vinna
De senare i klarhet på de blå:
Så hos Maria, Skotlands herskarinna,
Och Frankrikes Napoleon också,
Och Pallas se’n, för klarsynt, som jag menar,
Att hafva sett ur mörka ögonstenar) -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
