Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
117
9.
Men Juan blef vid lif, han, och fick blänka
I sjelfva focus af en härlighet,
Som månens gunst och qvinnors tycken skänka,
En opålitlig lycka, som man vet;
Men hvem förskjuter Maj, af pur förtret,
För det December andas frost, kan tänka?
Man gassar sig väl förr, för att ha godt
Om värme, när det vintras och blir rått.
10.
Derhos han hade något, som betvingar
Fullmogna qvinnor, som ha reda på
En hel hop ting, - då höns, som knappt fått vingar,
Ännu hos skalderna i lära gå
Och hos sin fantasi, som stundom bringar
Kupidos hemligheter till de små.
En qvinnas ålder plär i solar täljas,
Mig tycks i så fall månen borde väljas,
11.
Som smått ombytlig, sedesam och skär. Jag menar som
jag säger, fast jag blifver Med annat tedd af folk,
som villigt svär På mina fel, så slätt begrepp det
gifver Om både »deras smak och karakter», Som vännen
Jeffrey sjelfbelåtet skrifver. Nå - jag förlåter
honom, och det vill Jag hoppas han gör sjelf, om det
står till.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
