Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
36.
Men gammal kan bedra sig; och det lär
Nog visa sig, i fall vi ville stanna
I denna krets, hvars lif och hvars begär
Är lögn och svek, fastän med folkskygg panna.
Hvad jag då tycker om hos qvinnan, är
Att hon, som för sin död ej tål det sanna,
Kan ljuga så, att sanningen ser ut
Som lögn mot hennes falska spel till slut.
37.
Och hvad är lögn? Maskradklädd sanning bara. Jag
trotsar prester, häfdatecknare, Lagstiftare och hvad
de allt må vara, Att något omängdt faktiskt förete. En
skymt af Sanningen, den genomklara, För dikt och
syner skulle sätta p, För kult och häfd, der de ej
företedde Bevis om full kontroll då faktum skedde.
38.
Nej, prisad vare lögnen! Påstå nu Att min försagda
sångmö vill frondera; Hon deltar i i)Te Deum^, hör
du ju, Och rodnar öfver dem, som protestera. Hvarföre
sucka? Kyssom, kära du, Hans majestät på hand och
fot - med mera. Om så behagas - som »grön Erin» gjort,
Hvars väpling, menar jag, slets ut för fort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
