Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215
30.
Som »det går väl till», der det är en skara
»Rådgifvare)) för männerna, så lär
För qvinnans dygd det helsosammast vara
Ju mera vidsträckt sällskapscirkeln är,
Ty der blir valet brydsamt - och vi fara
Dessutom varsamt bland en mängd med skär,
Så, utan att jag någon förorättar,
Nog är hon tryggast der det vimlar sprättar.
31.
Men aldrig hade Adeline begärt
Ett värn, så opåkalladt, som vi finne,
För väluppfostradt folk, som seder lärt;
Hon hade skydd nog af sitt stolta sinne,
Som viste, hvad vårt kära kön är vardt,
Och inga finter heller gömde inne;
Vid daglig hyllning van, tog hon den gärden
Som den likgiltigaste sak i verlden.
32.
Mot alla var hon artig rätt och slätt, Mot en och
annan mera huldt förbindlig, Som nog var smickrande,
men på ett sätt Att hon var lika aktningsvärd och
qvinlig; Det var en medfödd älskvärdhet, en lätt
Och aldrig tillgjord eller öfversvinlig, Mot dem,
som något namn i verlden fått - Hvad som i slikt
martyrskap gör så godt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
