Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjortonde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
15.
Den del af nämnda verld, om hvilken jag Nu har för
afsigt att en stund predika, Har ingen skildrat som
den är i dag - Och skälet vill jag säga er tillika:
Der är ett enahanda öfver lag, Trots ytan, den
bebrämade och rika, En fadd familjelikhet, som ej
ger Poeten mycket rikt stoff, som man ser.
16.
Skenfager yta, ingen verklig halt, Den der för alla
folk och tider gäller,, Förkonstlade passioner
öfver allt Och intet gry ens i det onda heller,
Fernissad röta, qvickhet utan salt, Brist på natur,
respekt för bagateller. Enformighet i karakterer,
der Det kan bli fråga ens om karakter.
17.
Ibland, sorn kriektarne från eri parad, De lemna
ledet jublande, och fanan, Men trummas hufvudstupa
snart å stad
o
A nyo, för att visa sig på banan.
Onekligen är det en grann maskrad,
Men glansen bleknar (det vet jag) för vanan
I denna lustgård af monotoni,
Af idel tidsfördrif och ennui.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
