Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sextonde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318
18.
I månljus se de bistre herrar ut
Som om de lefde, sampt de helgon späda,
Och edra fotsteg låta absolut
Som döfva röster under spikad bräda,
Ja, till och med ur ramarne till slut
De stränga, väsenlösa skuggor träda,
Som för att hota er, för det ni stör,
Der all ting - utom döden - sofva bör.
19.
Och bleka löjen stråla än från blyga Huldinnor,
gracerna från svunna dar, Graflagda lockar än på duken
flyga, Och länge sedan lyckta ögonpar Ett magiskt
skimmer genom dunklet smyga. Porträtt är alltid
någonting, som var: Förr än förgyllningen är ramen
gifven, Är den, som suttit, en helt annan blifven.
20.
Hur flygtigt allt! Och det vår vän upprörde - Och
hon se’n (synonymt), hans tankars ljus! Det var
hans suckar blott, och steg, som störde Stillheten
inom detta gamla hus, Då plötsligen han tyckte,
att han hörde Liksom en vålnad tassa - eller mus,
Hvars spring och knaprande bakom tapeter Ibland kan
skrämma allt hvad anda heter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
