Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sextonde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
30.
Nedkommen i salongen sedermera,
Slog han vid en kopp té sig tankfull ned
Och skulle fortsatt med att meditera,
Om han ej strax behöft ta till sin sked,
Så skållhett var det té man lät servera.
Det syntes nog, att något var ur led,
Som Adeline fick mycket bråk en stund med,
Men livad det var kom hon ej under fuiid med.
31.
Hon såg hur blek han var, blef rädd att röja
En oro sjelf, såg ned och muttrade
Hvad det nu var - lik godt, vi få ej dröja.
Lord Henry öfver brödet puttrade,
Fru hertiginnan lekte med sin slöja
Och såg på honom skarpt, den luttrade,
Aurora lät sitt mörka öga bara
I lugn förvåning öfver honom fara.
32.
Men då han satt der stum, och kall? och stilla Till
allas undran, frågade i hast Skön Adeline, om Juan
»mådde illa?)) Och han spratt upp. ))Ja ... nej
... jag tror knappt
fast)) .. ,
Husläkarn, som ej lät sig lätt förvilla, Bad om hans
puls, för att som hastigast Få undersöka hvad det var
egentligt, Men Juan sade ))han var frisk)) ordentligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
