Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sextonde sången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344
90.
Hvem kände väl och skulle brytt sig om,. Att han ett
spöke sett? En sak, som föga De dästa middagsgästerna
bekom, Så tyngda af materien och så tröga, Att man
i tvekan stannade - liksom Man knappast velat tro
sitt eget öga - Om slika kroppar kunde ha en själ
Och själar ha en dylik kropp jemväl.
91.
Men värre nästan, än att se dem skratta Och snegla,
’squires och ’squiresses i ringr Som ej hans
tankspriddhet förmådde fatta^ Omtalad, som han blifvit
rundt omkring, Som den fruntimmerssällskap viste
skatta (Det hände rätt diminutiva ting På lordens
gods att sladderämnen blifva
o
För menniskor än mer diminutiva),
92.
Var, att Auroras öga mötte hans; Och att hon dertill,
som man brukar säga^ Drog smått på mun, förtog hans
smula sans. Hos dem, som sällan le, plär löjet ega
En mägtig yttre orsak; och det fans I detta ej de
funder, många pläga I qvinnors löjen se: begabberi,
Uppmuntran, kärlek eller sympati.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
